Den viktiga kommunikationen

Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov.
Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk.
Vem vi är som person, skapas i kommunikation med andra.
 
På bpsd.se hittar vi en intressant tidsskrift, där det här med
kommunikation med personer som har demenssjukdom
finns samlat. 
 
Här finns den. 
 
Men vi vill gärna publicera den här på bloggen också. 
Trevlig läsning!
 
Vid demenssjukdom försämras förmågan till kommunikation i takt med att sjukdomen fortskrider och gör det svårt att få bekräftelse från omgivningen.
 
 
Detta blir ett överhängande hot mot personens identitet och kan leda till en känsla av ensamhet och att vara utelämnad åt sig själv och sitt öde. 
 
Att kommunicera med en person med demenssjukdom kräver tålamod och                                        förståelse, men viktigast av allt
 ‐ att du är en god lyssnare!  
 
Att hjälpa en person med demenssjukdom att kommunicera
  • Var stödjande Se till att personen med demenssjukdom förstår att du lyssnar och att du försöker förstå vad han/hon vill säga.  
  • Visa dig intresserad Ha ögonkontakt! Visa att du är intresserad av vad personen säger.  
  • Visa omsorg Om personen har svårt att uttrycka sig – visa att det är ok. Uppmuntra personen till att fortsätta berätta.
  • Undvik att kritisera Berätta inte för personen att hon/han uttrycker sig fel. Lyssna istället och försök förstå vad personen vill ha sagt. Upprepa vad personen säger för att om möjligt klargöra budskapet.  
  • Undvik att argumentera Om personen säger något du inte håller med om, undvik att säga emot. Att argumentera gör oftast situationen värre.  
            
 
  • Uppmuntra till kroppsspråk Om du inte förstår vad personen menar, be honom/henne att visa. 
  • Lugn miljö Försök att hitta en lugn miljö där inget avbryter kommunikationen. En lugn miljö hjälper personen att vara fokuserad på budskapet.  
  • Fokusera på känslor, inte fakta Ofta är de uttryckta känslorna viktigare än det faktamässiga budskapet. Leta efter känslorna bakom orden. Tänk på din egen röst: tonfall, tempo och hur högt/lågt du talar.  
Vad ska jag som vårdare tänka på?
 
Efterhand som demenssjukdomen fortskrider ökar utmaningen för mig som vårdare. Att kommunicera är viktigt, oavsett hur svårt det är. Ibland ger personen med demenssjukdom ingen kommunikation tillbaka, men är ändå i behov av denna kontakt.  
 
Presentera dig
Närma dig framifrån så personen uppfattar att du kommer. Berätta vem du är.  
 
Använd personens namn
Detta är inte bara av artighet – det hjälper även personen att orientera sig och du får personens uppmärksamhet.  
 
Använd korta meningar med enkla ord
Överös inte personen med långa berättelser. Använd ett enkelt och tydligt språk.   Korta meningar och håll dig till ämnet.  
 
Prata tydligt och långsamt  
Bli medveten om vilken hastighet du använder när du talar. Artikulerar du tydligt?
 
Ge en instruktion i taget
Bryt ner en uppgift i delmoment och ge en instruktion i taget:  
Sätt på kranen.
Ta tvålen.
Tvåla in händerna.
 
 
Enkla frågor
När du frågar något, ställ frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”.   
Undvik frågor med många   svarsalternativ/valmöjligheter.  
 
Tålamod
Ge personen tid att hitta rätt ord, fundera ut ett svar på din fråga etc. 
 
Repetera
Om personen inte svarar; vänta ett tag. Fråga sedan igen.  
 
Omvandla frågor till svar
Försök att hitta ett svar istället för att ställa en fråga.
Säg: ”Här är toaletten” istället för ”Behöver du gå på toaletten?”
Undvik också frågor som personen inte kan minnas svaret på; ”Vad är det nu din dotter heter?”  
 
Undvik ordet ”inte”!
Istället för att säga ”Gå inte där” säg ”Gå här” och visa var man ska gå.  
 
Visa
Förstärk en instruktion genom att visa eller hjälp personen att påbörja aktiviteten, tex att borta tänderna.  
 
Bli medveten om dig själv! 
Bli medveten om ditt kroppsspråk, ditt tonfall och hur du använder språket.  
Det är bra att se sig själv på film!  
 
 
 
Referenser Kihlgren, M. (1999) Tillit, autonomi och gemenskap – grundstenar för ett positivt möte inom äldrevården FoU 56, Vårdförbundet: Stockholm Lindholm C (2010) När orden fattas oss – om demens, språk och kommunikation Liber: Stockholm